kentflikkan

Fobier för höga ljud!

Rädsla för höga ljud innefattar starkt obehag för fyrverkerier, pistolskott, ballonger som spricker eller till exempel en motorcykel som åker förbi i hög fart. Det vanligaste beteendet är att man försöker undvika alla dessa situationer så långt det går. Patienter med denna fobi har berättat att de inte vågar gå in på Mc Donald´s eftersom man där brukar ha ballonger. Att de stannar hemma vid nyår, påsk och valborg. Det går ju att hålla sig inne när man vet att de kommer att höras en massa höga ljud men att undvika alla höga ljud, som till exempel att en bil som baktänder eller signalerar i närheten är i praktiskt taget omöjligt. En sådan upplevelse är oerhört ångestfull om man lider av fobi för höga ljud. Man blir stel i kroppen och det tar ett tag innan det känns normalt igen och under den tiden har man mycket stark ångest.

Denna information om min fobi hittade jag i boken fobier av Kerstin Hellström. Det stämmer väldigt bra in på mig faktiskt.

Det är svårt att få andra att förstå hur jag känner inför det här och jag förstår dem. Om någon kommer till mig och säger att de är rädd för te x katter så förstår jag inte dem pga att jag inte är rädd för katter. Försöker alltid att tänka mig in i deras situation.

Nu har jag i alla fall fått ett namn på min fobi Acousticofobi.

En fobi blir farlig när den går ut över vad man gör. Och det kan man säga att det gör för mig, finns mycket grejer som jag skulle vilja göra men som inte går. Jag kanske är jätteduktig på att skjuta (inte för jag tror det) men jag har aldrig testat. O skjuta paintball hade varit roligt.. Något som jag tycker är väldigt jobbigt är att gå på hockey, det är ingen fara sen när de spelat men just det när hemmalaget åker in och de skjuter. Det ska förstöra en hel hockeymatch för mig. Annars hade jag nog åkt på fler. Speedway kan man också tänka sig att det inte går. Men där får jag bita ihop. Ibland är det jobbigt men oftast går det rätt bra, bara jag får ha mina älskade öronproppar och hålla för öronen också när de skjuter. Min hundrädsla har jag haft sen jag blev biten när jag var 9år. Många tror att jag är rädd för själva hunden, jo visst det är jag det också men det är ändå själva skällandet som jag avskyr mest, som jag inte klarar av. När det är en hund i samma rum så får jag mer eller mindre panik, försöker att vara så långt bort från den som möjligt för att ljudet ska bli så lågt som bara den. Jag pratar på som vanligt men har ingen aning om vad jag säger, jag har stenkoll på vad hunden är och gör och rycker till för minsta. Jag börjar få handsvett och blir yr. Mår illa och vill bara bort därifrån. Vi var på en lektion med en som visade skyddsmedel så som bl.a plasthandskar. Och det är också något som inte funkar i min värld, just det att de leker med dem efteråt. Jag kan ha dem själv men inte att någon annan leker med dem. Samma sak med plastpåsar, det går inte heller. Bara jag får handskas med dem. Klarar inte ens av att sitta i jämte ett barn med en godispåse. Han kan ju tänkas smälla den?  Marknader är också en grej som inte går, där finns både smällare och ballonger. Och gå på stan kan också kännas, det räcker att det kör förbi bilar som låter lite mer så får jag panik och kan bara springa iväg utan anledning. Så om jag bara springer iväg någon gång eller något liknande så är det säkert bara därför. Många vet om min fobi, men tar det inte på så stort allvar. Men nu för tiden säger jag det till de flesta nya människor jag träffar om vi kommer in på rädslor. För det är en sak som kan göra att jag blir lite konstig eller få panik och då kanske de inte tycker det är lika kontigt som om de inte visste. Det finns så mycket som jag skulle vilja få ner här. Men känslor är svårt att få ner. När man har precis har varit med om en smäll så blir man väldigt reaktionsstark, svårt att förklara men då tål jag inga ljud alls. Och jag måste vara någonstans där det inte kan smälla för att jag ska lugna ner mig. Det är ungefär som alkoholism man blir hur bra som helst på att dölja det, men ibland lyser det igenom.  Man har stenkoll på allt, kollar de flesta människor, om de har någon plastpåse eller liknande och har de det så har verkligen koll på vad de gör med den.

Fråga gärna om det är något..

Jag ber inte att ni ska förstå helt bara ni accepterar och respekterar att det är så här jag känner..